idanticawords

När strider svalnar,

när fåglar åter är bleka, vita

skira av frid

är jag då ljus nog för din värld?

Är min befläckade snö

tillräckligt tyngd för att belönas med

din befrielse,

att få falla från din sky,

virvla utmattat i dina vindar och

smekande landa vid din mark,

vid paradis

är jag vacker bortom kaos,

är jag varm bortom is?

Är jag ljus bortom svarta hål,

är min hand värd nålen när du har

överflöd av tråd?

Vill din hand stanna vid,

lugna min bultande bröstkorg då när

du inte längre flyr?

När dina hjärtslag inte dansar mörker i takt

är jag då ännu det du såg,

det du tog till ditt hjärtas ömma boning

då när världen stod utanför

är jag

kvar där bortom kaos?