Moln och smutsig asfalt

Jag snuddar inte vid

ett enda av de svävande molnen, nej

jag försöker se det vackra i nedsmutsad asfalt

i kalla reflektioner

och i gruset mellan mina fingrar

men vet du vad?

Det är svårt

(omöjligt)

och knivarna som bränner genom mig nu

vill mig inte väl

de har inga planer alls

på att försöka värma mig när jag nu

fryser så innerligt på marken

och de vill inte alls

hålla om mig,

hålla om mig ömt

De vill mig inte väl,

tro mig

och när jag släcker mina lampor ikväll

kommer jag inte känna mig mindre ensam

jag kommer inte ha mindre ont

och min saknad kommer inte

stilla sig, nej


Och jag snuddar inte alls vid ett enda av de där svävande molnen


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0