Jag skulle ju lägga dig på bår
Snälla,
ramla ner i mina armar när du nu
springer, flyr och snubblar fram
när du faller, gör det hos mig
För älskade du,
jag skulle ju lägga dig på bår
Jag skulle ju stryka din panna och hålla din hand
släcka all omvärld och mura in oss i
din läkningsprocess, måla rosor på
dina lakan, klistra stjärnor i taket om du vill
och aldrig skulle jag vika av från din sida
bara ett sprucket andetag bort,
om ens det
Glöm nålar och trådar och sår som
spricker om igen
låt mig lägga dig på min bår
och jag ska skrämma allt det onda när det
anfaller igen och igen
jaga gestalter och mörker varje natt
stoppa dem i en säck,
bränna tillsammans med alla dina ord om avsked
trolla bort och låta försvinna i aska med vinden
Snälla älskade,
fall på mig
för jag skulle ju lägga dig på bår
innan något alls är för sent
Så underbart stark dikt! Verkligen känsla i den!