I nästa gryning

Du som gjort mig så illa,

just du

vet du om att mina andetag verkligen

beror på dig?

Du som jag älskar högre än

uttryck ens kan sträcka sig efter

just du

vet du om hur ont jag har

i hela mina lungor nu?

Du vackra, så smutsiga

så förbannat magiska

du, vars plats alltid kommer vara den största

här inne,

så svindlande djupt

i mig,

så förblindande stort

i mig

just du

om du skulle finna att jag

inte längre lever i gryningen

skulle det kunna vara de sista stegen du tog

eller de sista orden

de sista knivarna

för mina andetag beror på dig

lämna mig aldrig

åh, för allt i världar

lämna mig aldrig

och om jag ändå

andas ännu

i nästa gryning

snälla,

ta in allt syre i takt

för du vet att du skapar min puls

och mitt hjärta är så

slitet nu,

takten hålls enbart av dig

och virvlarna av värmen vid ditt bröst

 

Jag är så

sårbar, så skör nu

och jag ligger naken i dina händer

snälla,

jag tvivlar men vill inte veta om

jag kan gå mer sönder

än så här

så snälla,

samla mina bitar

och andas åt mig,

bygg en puls i mig

för mina ändlösa tårar gör

allt annat än glittrar av magi


Håll mig,

älskade, älskade

lämna mig aldrig

älskade, älskade

håll mig kvar


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0