Gatsten
Mörkergestalten slickade mina sår i natten
strödde salt i drömmar och försökte
elda upp mig med mina tårar som
destruktivt bränsle av bästa sort
Dansandes runt lägerelden
sjungandes i takt med förfall
den fick mig att vilja fly
längre bort än andetag
och i natten sprang jag för mitt liv
bankade på dörrar
trasade händer mot mina egna portar
och jag vet inte om någon var hemma
men det som tog emot mig
var blott gatsten min vän
och stenar är inte så bra på att
tysta världar och säga att allt ska bli bra
till slut
säg att det finns
något bra till slut
för här är det alldeles för
tyst
och natten är lite för mörk
Kommentarer
Postat av: Ge daj Master L
lika vacker som alltid.
tro inte att jag inte
bevakar :)
Postat av: flamingopojken
du skriver magi, det gör du verkligen
och slutet var fantastiskt <3
Trackback