Hem

Jag finner mig själv,
i klister och plåster
en röra av ord
ett famlande av rörelser
Jag menar ju att laga,
få dig osönder och tillbaka
men jag når dig inte
inte härifrån

Och visst spelar det ingen roll
hur mycket jag än målar att jag skulle
göra vad som helst
för visst hör du mig inte
visst gör det inte heller någon skillnad alls
hur ömt jag än vidrör luften där jag önskar
att du stod
för visst känner du inte?
Jag tror jag ska avsluta försöken att
övertyga mig själv inatt
för vindarna kan inte bära värmen
om ens rörelsen
som var menad till dig

Men jag vet att det är bortslösad tid
för jag kommer aldrig sluta
jag kommer aldrig sluta vänta på att
du kommer hem
(snälla kom hem,
jag når ju dig inte härifrån)
på att dina ord kommer så där nära
(om jag ändå kunde nå dig)
så där nära igen

Snälla,
kom hem
och jag ska plåstra fast en evighet
kom hem

och blås ut ljuset vid min sida



Kommentarer
Postat av: huldrehamn

Åh så sorglig och bra den här är!

2010-10-02 @ 14:33:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0