Jag skulle ju lägga dig på bår

Snälla,

ramla ner i mina armar när du nu

springer, flyr och snubblar fram

när du faller, gör det hos mig

För älskade du,

jag skulle ju lägga dig på bår

Jag skulle ju stryka din panna och hålla din hand

släcka all omvärld och mura in oss i

din läkningsprocess, måla rosor på

dina lakan, klistra stjärnor i taket om du vill

och aldrig skulle jag vika av från din sida

bara ett sprucket andetag bort,

om ens det

Glöm nålar och trådar och sår som

spricker om igen

låt mig lägga dig på min bår

och jag ska skrämma allt det onda när det

anfaller igen och igen

jaga gestalter och mörker varje natt

stoppa dem i en säck,

bränna tillsammans med alla dina ord om avsked

trolla bort och låta försvinna i aska med vinden

Snälla älskade,

fall på mig

för jag skulle ju lägga dig på bår

innan något alls är för sent


Kommentarer
Postat av: huldrehamn

Så underbart stark dikt! Verkligen känsla i den!

2010-10-02 @ 14:29:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0